så vart jag ensam igen. idag lämnade jag min sista gäst. lite sorgligt faktiskt. tyckte verkligen att det var kul att de kom. vet knappt om de förstod hur mkt det betydde. visst, man säger alltid att man ska hälsa på. för det vill man ju, men sen så kommer det annat i vägen och det hinns inte med. men nu hanns det med. de var verkligen här. det var väl kanske inte det mest ekonomiska men det var det mer än väl värt. inte så kul att vandra i bergen själv, eller att bada, eller att alltid vara själv i parkerna. visst, de här nere följer på men inte så som en gäst. en gäst är här för att göra saker med mig...eller ja mina var det...hoppas jag..;) det blir en helt annan grej.
det är så mkt jag ska hinna innan vi slutar. känner att jag börjar bli lite pressad. phu! men jag har skrivit en lång lista (som bara blir längre och längre) på allt jag måste göra. ojojoj.
nej nu är det allt dags att sova. var en tuff dag idag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar