blandade känslor

den ambitiöse vill att vi ska diska all disk två gånger. han tror inte att disken blir riktigt ren med diskborste..suck. sen vill han inte att wilma ska sitta på köksstolarna för att hon är smutsig. ibland är det jobbigt att bo med honom. han är jätte go för det mesta men så kommer han med en massa ideer. den gamle..ja som inte visade sig vara så gammal som jag trott, hårar så förfärligt. så hans hår hamnar överallt. dras med i sockar, kläder. hittar tom på spisen och i diskhon. vi har hans hår överallt men wilma kan inte ens få sitta på köksstolarna med risk för smuts. jag vill ju hellre att mina kläder blir smutsiga än att de blir håriga. ja ja det är mest strunt saker. idag har jag dammsugat så det blir kanske bättre...ngn dag.

igår, precis innan jag skulle låsa, kom min förra lärare fram till mig "det sitter en man på kontoret". lite skumt. det visade sig vara vaktmästarens son. vad han nu gjorde där kl 22?! jag behöver (får) inte gå in på konstoret innan jag går. så hade hon inte sagt ngt hade jag låst in honom. tycker att det är rätt konstigt. jag menar, om man ska vara på ett ställe väldigt sent så borde man ju säga till. eller? typ "hej du behöver inte sitta här en timme extra för att jag låser". jag är dock lite nyfiken om jag har ansvar. jag menar jag är ju den som borde låsa. vill ju inte stå ansvarig när det är ngn jag inte känner som är kvar. skumt var det iaf.

sen var det den här helgen. så mkt känslor inpackade på e liten helg. lördagen var helt perfekt. träffade jennie och jenny och sen hade jag och nils värsta romantiska kvällen. restaurang och bio mys mys. men så kom söndagen och allt blev fel. jag hatar att jag är så feg och inte vågar säga ifrån! så man kan väl säga att helgen var underbar och fruktansvärd. var jobbigt och lättande att åka hem igen. visade sig inte vara så jobbigt att gråta offentligt som jag först trott. folk ignorerar en. hade iof gärna tagit imot en näsduk...men nu snorade jag på min tröja istället (som jag bytte när jag kom hem). mascara, tårar, snor och div annat kladd...blä.

nu är jag iaf hemma hos min wilma igen. hon blev så glad när jag kom och ylade när jag 40 min senare var tvungen att åka till skolan. grannarna tycker inte längre att hon är en ängel...fast det beror oxå på att den unge inte vill ta på hennes skällhalsband. det fungerar faktiskt.