det var en gång en liten bodil som bodde i stora landet tyskland. en dag kom en finne och knackade på hennes dörr. bodil hade lärt sig att om man lådsadas som att han inte fanns så skulle han försvinna. men bodil kunde inte bara lådsas som ingenting. så hon bjöd honom in på te. nästa dag var det två finnar utanför dörren. och fast att bodil inte kunde tala findländska så bjöd hon in dem. dagarna gick och varje dag kom ytteligare en ny finne hem till henne. och vad jag vet så låter hon dem fortfarande komma.
JAG ÄR FINNIG!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar